Kent.nu — Tidigare officiell hemsida för Sveriges största rockband

Så sätter musiken stämningen

21 februari 2020

I samarbete med Casivo.

Alla vi som älskar musik har nog noterat hur olika låtar och genrer kan påverka oss. Både när det kommer till att höja eller sänka vår energi eller vårt humör. I denna artikeln kikar vi lite närmare på detta.

Det verkar som att människan alltid har haft ett öra för musik. De äldsta funna instrumenten uppskattas vara cirka 42 000 år gamla benflöjter, och innan dess kan vi anta att det har funnits musik helt baserad på sång. Med andra ord verkar det finnas en inbodd kärlek till musik och hur den påverkar oss. 

The soundtrack of our lives

Det kanske tydligaste sättet att konstatera människans och musikens otvivelaktiga samklang är hur olika typer av musik påverkar stämningen i olika situationer. Detta har bitvis med associationsminne att göra, att vi har lärt oss att koppla en låt, genre eller artist med något särskilt. Exempelvis Bach med högtidlighet eller Bowie med dansgolvet. Thin Lizzy i baren eller jazz med rökiga nattklubbar och Las Vegas. 

Det sistnämnda exemplet visar tydligt hur associationer påverkar vårt perspektiv på vad som sammanhör. Långt innan Frank Sinatra och resten av “The Rat Pack” fanns det kopplingar mellan gambling och jazz eller ragtime, som ofta spelades på salonger där kortspel var vanligt förekommande. Än idag används jazzmusik till olika spelautomater på nätet och det verkar fungera. Idag finns det nämligen – enligt casivo – över 170 spelbolag på den svenska marknaden, som alla erbjuder slotspel med jazzigt soundtrack. 

Är allt “bara” associationer?

Logiskt sett, kan man tycka, borde det också finnas en inneboende förståelse för varför vi (alltså människan i största allmänhet) ofta är enig om vilka rytmer och klanger som fungerar bäst till olika tillfällen. Varför gör ett ackord i moll oss allvarliga medan ett i dur oss glatt? Enligt Forskning och Framsteg verkar det mesta dock vara helt och hållet kopplat till betingade associationer. De skriver nämligen att dur- och molltonarter inte alltid har uppfattats likadant. Under 1600-talet kunde man nämligen koppla molltyngda kyrkosånger med triumfliknande känslotillstånd och somliga i dur med nedstämdhet. 

Man har också försökt göra undersökningar för att se om samma associationer till moll och dur finns hos människor världen över, men sett till västvärldens inflytande på andra kulturer har man inte kunnat få fram några tillförlitliga resultat. 

Med andra ord kan det vara svårt att få fram någon absolut sanning rörande musikens och människans inneboende relation, men vi får se vad framtiden har att utvisa. Kanske visar det sig att det finns någonting mer än bara associationer där ändå.

I samarbete med Casivo.

Comments on this entry are closed.

Previous post:

Next post: