Kent.nu Paus.nu Kentforumet Kentmailen Joakim Berg Patreon

PREMIÄR: Nya singeln 999 i liveversion

PREMIÄR: Nya singeln 999 i liveversion

Nu är det äntligen dags!

I november förra året åkte Kent till Studios la Fabrique i Saint Rémy de Provence för att spela in sitt tionde album “Jag är inte rädd för mörkret”.

Det första smakprovet från plattan är singeln “999” som släpps strax efter midnatt på iTunes och i morrn på Spotify och CDON med flera.

Redan nu kan vi dock bjuda på en liveinspelad video.

Singeln 999
Text: Joakim Berg.
Musik: Kent.
Producerad av Kent & Stefan Boman.

Livevideon till 999
Regisserad av John Boisen, Björn Fävremark, Torbjörn Martin
Produktionsbolag: Is This It

Diskutera i Kentforumet.

PREMIÄR: Nya singeln 999 i liveversion
Märkt på:            

85 reaktion på “PREMIÄR: Nya singeln 999 i liveversion

  • 27 mars 2012 kl. 21:15
    Permalink

    Riktigt bra låt!

  • 27 mars 2012 kl. 21:18
    Permalink

    SJUKT BRA!!!! introt var helt magiskt

  • 27 mars 2012 kl. 21:19
    Permalink

    Satt å lipa som en gris. Så vackert, så perfekt! Precis vad jag ville ha. UNDERBART

  • 27 mars 2012 kl. 21:20
    Permalink

    Åh fyfan vad bra ni är!!

  • 27 mars 2012 kl. 21:24
    Permalink

    Jag är så lycklig just nu. :)

  • 27 mars 2012 kl. 21:32
    Permalink

    Vi har redan tänt på grillen! Magiskt!

  • 27 mars 2012 kl. 21:46
    Permalink

    Fucking underbart,önskar bara jag hade något att skåla med,haha!

  • 27 mars 2012 kl. 21:51
    Permalink

    Gudomligt!

  • 27 mars 2012 kl. 21:58
    Permalink

    Så fint!

  • 27 mars 2012 kl. 22:02
    Permalink

    Jocke har vässat pennan ordentligt – fantastisk text! Musiken va inte alls dum den heller…

  • 27 mars 2012 kl. 22:27
    Permalink

    Helt underbar låt. Älskar er. 

  • 27 mars 2012 kl. 22:43
    Permalink

    Så var är den utlovade melodin? Var finns magin?
    Något mer slött & slätstruket får man leta efter!

    Efter att ha varit ett fan i 15 år är tålamodet slut.
    Det här var spiken i kistan.

    KENT (1995-2012)

  • 27 mars 2012 kl. 22:44
    Permalink

    Heeelt underbart! Oh vad jag räknat ner! Ni är fantastiska<3

  • 27 mars 2012 kl. 23:08
    Permalink

    Så jävla bra <3 mitt hjärta ägs av Kent

  • 27 mars 2012 kl. 23:12
    Permalink

    Holder med – tyvärr… Denne schlager-soppan var trise saker… (eller presis vad den inte var kanske…)

  • 27 mars 2012 kl. 23:20
    Permalink

    Augusti, Sjöhistoriska, 999 ja, då är det klart, kan inte bli annat än magiskt…

  • 27 mars 2012 kl. 23:36
    Permalink

    Det värmer ett fruset Eskilstunahjärta!

  • 27 mars 2012 kl. 23:37
    Permalink

    Ganska dåligt!

  • 28 mars 2012 kl. 00:01
    Permalink

    Ganska skönt sound men blev lite väl mycket 999 på en gång i slutet och inget innan. Och texten kändes än mer spretig än vanligt.

  • 28 mars 2012 kl. 00:09
    Permalink

    Klockan är 23:56 Tisdag kväll, och jag har hört låten tre gånger nu. Jag frågar mig: var är refrängen? Jag frågar en gång till: var är refrängen? Låten känns väldigt Okentsk. Nej, jag gillar den inte…mycket. Låt mig re-frasera: det är en bra låt i sig – visst det finns snygga grejer i den, trummorna dundrar på ohejdbart och gitarrerna plöjer på, låten tycks fara på i 100/h men som Kent låt tycker jag inte den håller klass som första singel; en b-sida möjligen. Den är ostrukturerad och vers och refräng tycks smälta in i varandra. Det är knappast nån dänga, snarare tycker jag melodin är svag och väldigt oklar. Kanske kräver den fler lyssningar. Favoritsnuttarna är 2:50, och 4:29.
    Jag tror mitt problem med låten är att det inte finns nån klar refräng. Men, men, men… bli inte förvånade om jag ändrar mig  imorgon efter 10 lyssningar och prisar den. Måste säga att den känns väldigt ljus, faktist. Jag har följt bandet ingående sen isola-släppet och sett dom live fem gånger, så jag vet lite vad jag snackar om. Vi får se imorgon hur det känss…

  • 28 mars 2012 kl. 00:39
    Permalink

    Är man ett Kent-fans så kan man inte en dag bara sluta vara det, eller rata bandet/ musiken.
    Vi som är Äkta Kent-fans kommer också dö stolta som det!
    Som tidigare talare: ” Mitt hjärta ägs av Kent.”

  • 28 mars 2012 kl. 00:45
    Permalink

    Kent-fan er man bare så lenge de spiller bra musikk…

  • 28 mars 2012 kl. 03:21
    Permalink

    Okej. så.. Nu har jag lyssnat på låten typ.. väldigt många.. gånger i rad.. och.. eftersom klockan är typ halv fyra på natten så har jag inte möjligheten att ringa mina vänner och skrika ut detta… så jag skriver det här.

    FY FAN VAD BRA DEN ÄR…Ungefär så bra kan jag uttrycka mig just nu.. Tack Kent. Vi ser längtansfullt framemot ett album fyllt av likvärdiga (om kanske inte ännu bättre?) spår med texter som får mig att utbrista “geni”. Du är ett geni Jocke.

  • 28 mars 2012 kl. 06:52
    Permalink

     Ni är otroliga. Jag förstår inte hur ni lyckas gång på gång med att göra det ni gör. Älskar er. Tack för att ni är bäst.

  • 28 mars 2012 kl. 07:49
    Permalink

    Awsome lååt! Den var suuper bra!

  • 28 mars 2012 kl. 08:12
    Permalink

    Skönt sound, känns som om dem har byggt vidare på en blandning av Håll ditt huvud högt och skisser för sommaren. Än en gång så tycker jag att Kent visar att dem aldrig verkar stanna. För dem har ju aldrig låtit särskilt lika från platta till platta (även om vissa skulle motsäga mig på den punkten gällande Kent – Verkligen samt röd – Skisser för sommaren) och den utvecklingen tycker jag personligen är ett utav signumen hos bandet tillsammans med ett ordentligt bygge med basgångarna och melodierna (ett sorts lager på lagerbyggande) och Jockes texter på svenska. 

    Skall man säga något dåligt om låten så får man väll säga att ja; låten verkar sakna en ordentlig refräng, men jag tror nog att den avslutande en och en halv minuterna av låten kommer kunna få många att skrika ut sina hjärtan i eufori undersommarens live spelningar. Jag tycker personligen att Jocke har skrivit bättre saker i textväg. Känslorna i “Det är bara minnen för livet, men du tar allting för givet” och “Ni kan håna oss om ni vill, vi rör oss, ni står still” kommer inte riktigt fram i 999 enligt mig. Den har i sin ångest beskrivande känsla av att växa upp och kolla tillbaka på facit hittills som det känns väldigt tydligt att Jocke vill beskriva, Höga toppar rent men även låga dalar.

    Man får väll avsluta med att säga: Det är är nog tecknet på att det blir en skön sommar.     

  • 28 mars 2012 kl. 08:14
    Permalink

    Får genast be om ursäkt för missen i citeringen av 747. Skall ju vara “Ni kan skratta om ni vill, håna oss, vi rör oss, ni står still”

  • 28 mars 2012 kl. 08:19
    Permalink

    Grym låt!!

  • 28 mars 2012 kl. 08:20
    Permalink

    som vanligt Kent, brilljerar!!!!! Det förstår väl vem som helst att man inte kunde korta ner den här låten, fy svt!!!

  • Pingback: 999 » markuswallgren

  • 28 mars 2012 kl. 08:55
    Permalink

    Underbart som alltid, längtar så jag spricker till den 27:e juni!!

  • 28 mars 2012 kl. 09:16
    Permalink

    Arenalåt så det stänker om det. Bra skit och kul att kent låter som ett rockband igen!
    Och jäääävligt konstigt att se Sami med en telecaster i händerna!!

  • 28 mars 2012 kl. 09:26
    Permalink

    6 av 10. Helt okej låt men inte så bra som förhandssnacket utlovade. Lyssnat ungefär tio ggr nu och tja, jag vet inte. Det händer liksom inte så mycket. Bra text, fin produktion och okej vers. Men refrängen (finns den?) Svagt avslut och den där 999-rösten som loopar runt i bakgrunden är inte hellyckad. Hade varit bättre utan den. Nä, hoppas på bättre låtar på albumet och nu återgår jag till Krunegårds “Korallreven & Vintergatan” som är mycket bättre än “999”.

  • 28 mars 2012 kl. 09:26
    Permalink

    Inatt skrev jag lite bitskt och cyniskt om låten, men nu, onsdag morgon, efter flertaliga lyssningar så kan jag säga (som jag mer eller mindre misstänkte jag skulle göra, om ni läste mitt senaste inlägg) att jag tycker låten är skitbra. Den var lite komplex för att ta till mig första gången, men visst, den känns väldigt arenakantad och hymn-aktig; riktigt mäktigt, med andra ord. Nä, låten är skitbra – punkt slut. Those sons of bitches gjorde det igen, alltså. Älskar det faktum att den verkar så öppen, ljus och positiv. Och dom hamrande trummorna som bultar på i militärmarsch-takt är underbara. Det behövs ingen refräng – hymnen tjänar det syftet fantastiskt. Ska köra slut på låten hela dan!

  • 28 mars 2012 kl. 09:40
    Permalink

    pantade människor är ni ;)

  • 28 mars 2012 kl. 09:40
    Permalink

    pantade människor är ni ;)

  • 28 mars 2012 kl. 09:40
    Permalink

     Vem behöver refräng? En bra låt är en bra låt ändå.

  • 28 mars 2012 kl. 09:42
    Permalink

    Håller med totalt!!! Dessutom är den ju där! AAAAAaaaaaaAaaaaaaaaaaaaAAAAAAaaaaaaa :D!!!!! Fatta vilken lycka att få skrika de där på konserten!!! :*D

  • 28 mars 2012 kl. 09:43
    Permalink

    Fantastisk låt! 

  • 28 mars 2012 kl. 09:44
    Permalink

    Jag har inte varit så lycklig sedan 1 Mars 2008 när jag såg dem live första gången  :’D På topp<3

  • 28 mars 2012 kl. 09:45
    Permalink

     Själv har man följt dom sedan debuten 1995, tycker det är coolt att dom släpper en singel som är över 6 min lång.

  • 28 mars 2012 kl. 09:47
    Permalink

     Det är väl så långt ifrån schlager man kan komma?

  • 28 mars 2012 kl. 09:57
    Permalink

    Helt grym

  • 28 mars 2012 kl. 09:58
    Permalink

    Glömde ju säga att jag tycker det är helt underbart att Kent också lagt ner det här förbannade syntstil-eländet. Tre plattor med det är för helvete på tok för mycket!! Anledningen till att jag är så förbannad är att dom själva inte verkar ha fattart att tre plattor med syntorienterad produktion är FÖR MYCKET! Har svårt att lyssna till tillbaka till samtiden och röd även om flesta låtarna är skitbra.. det känns bara inte som Kent utan mer nåt påklistrat Depeche-aktigt-wanna be. Förstår att dom verkligen ville experimentera och förnya sig – men på tre plattor?, kom igen… Jag ber till gudarna att nya plattan håller sig till gitarrer, trummor och bas; visst, det får gärna va svulstigt och så, men bara dom lägger ner syntarna! Fast jag har faktist en känsla att den nya blir mer gitarr-klassiskt-Kent-ORIENTERAD – det känns som så. Tycker fortfarande att vinternolltvå är signumet av Kent.

    Här är min topp tio lista av Kent:

    1. utan dina andetag
    2.vinternolltvå
    3. 400 slag
    4. mannen i den vita hatten
    5. FF
    6. sundance kid
    7. verkligen
     8.rödljus
    9. december
    10. berg och dalvana 

    Vilka listor har ni? Hade varit kul att se.

Kommentarer är stängda.